Engla, avsnitt 4....

JAG TRODDE ATT DET VAR FRÅGORNA PÅ PAPPRET! OBS!

1. Det är en slags allvetande berättare. Berättaren berättade ur Fors och Hilmers perspektiv men det var inte i jag form. Berättaren var överallt men det var bara Fors och Hilmers känslor som berättades. Det är en svår balansgång.
 Citat: "Och det händer att vi hör dem.
Då fylls vi av lust att säga 'någon har förlorat sitt liv och kanske var det för min syns skull, för att jag skulle bli seende'.
Den onsynlige synlig.
det kunde vara jag.
Det kunde vara du.
Tänkte Fors. (s.202)

(1 i Annas frågor) 2. Jag tycker inte att berättaren tar når parti särskilt tydligt men han visar mucket att han inte tycker det är ok denom personerna.

3. jag tycker inte att det stämmer att han är skicklig i dialoger. Jag tycker att det är väligt kort och stelt, det ända stället då jag tycker det passar in är på förhören men tycker dock att det ändå är för "hackigt".

4. Jo den var väl helt okej men lite långtråkigt, det var mest i slutet man verkligen ville läsa vidare. Sen tycker jag också att det var väldigt hemskt och tänker mycket på händelsen utanför min gamla skol, Eiraskolan. Rickardo som blev misshandlad till döds.

(3 i Annas papper) 5. Citat: "- Det var det jag skulle säga till honom när jag bad att han skulle komma förbi i lördags.
Och efter en stund:
- om jag inte hade sagt att han måste komma hade det inte hänt."
Kommentar: Jag skulle också kännt skuld. Jag skulle känt mig skyldig till en sådan förlust, även fast det inte skulle vara ens fel. man vet inte vad som skulle ha hänt om man hade agerat på ett annat sätt. Det är en fråga som återstår för all framtid.

(2 i Annas frågor): jag tycker attdet var bra att ahn dog. inte för att att jag inte tyckte om honom utan för att boken skulle bli så mainstream då. Ha ett bra slut hela tiden händer inte i verkligheten vilket gjorde att boken blev mer verklig.